Glasklart

  Jag tror jag vet hur jag ska tänka nu. Alla papper är inne. Prognosen säger fem månader från 4 maj. Det borde innebära att det är klart i början på oktober. I så fall kan jag jobba ett tag till, spara lite mer pengar och sen åka och börja söka jobb. Då blir det en och halv månad, nästan två, utan Emily. Det är att balansera på gränsen till outhärdligt, men om jag sen får stanna hur länge jag vill och dessutom kan börja söka jobb och få lite ordning på tillvaron så antar jag att det är värt det. Det är bara att gilla läget.
  Fast, vad är det egentligen som beräknas ta fem månader? Vad är det som ska vara klart i början av oktober? Alltihop? Första fasen? En intervjutid? Att någon faktiskt tittar på vår ansökan? Om det är intervjutid, hur långt fram i tiden kan den tänkas vara tro? Någon gång i oktober? November? December? Om jag får en tid i november eller december skulle jag faktiskt kunna åka rätt snart och vara borta i två-tre månader. Då skulle jag få träffa Emily om ett par veckor vilket skulle kännas betydligt bättre. 
  Fast, jag vet ju inte när beskedet kommer. Tänk om jag åker den 15 september och precis när jag har landat i NY, landar ett brev på posten i Norrviken som innehåller en kallelse till intervju 20 september, på ambassaden i Stockholm. Då får jag visserligen en trevlig weekend i NY, men har jag råd att åka fram och tillbaka på det viset? Kanske, kanske inte. Jag kan ju inte spara lika mycket om jag slutar jobba tidigare. 
  Fast, hur kan jag vara säker på att det händer någonting alls i början av oktober. Fem månader, javisst, men hur många gånger har man inte fått en preliminär tid? "Det är ju rätt körigt just nu, men du kan räkna med att bilen är klar på tisdag." "Dina varor skickas inom 3-5 arbetsdagar så du borde ha dem i god tid innan semestern." "Leveranstiden på dina nya glasögon är tio dagar. Vi ringer när de har kommit." Men det ringer aldrig. Kanske är ingenting klart i början av oktober. Hur länge vågar jag vänta? Hur länge vill jag vänta? Hur länge orkar jag vänta? 
  Fast, om jag åker nu så får jag inte jobba och jag får inte stanna längre än nittio dagar. Och kursen jag vill gå startar 1 oktober och håller på under 81 dagar. Så åker jag nu måste jag frysa kursen när det är dags att åka tillbaka till Sverige och då kanske jag lika gärna kan hoppa på den i januari istället när jag förhoppningsvis vet hur allt blir. Fast å andra sidan vore det ju praktiskt att gå kursen när jag inte får jobba. Då spar jag in lite tid. Det kanske alltså är smart att anmäla mig till kursen och åka i slutet av september så jag hinner gå hela kursen. Då hinner jag i alla fall jobba ett litet tag till också.
  Fast, tänk, återigen, om jag dagen innan jag åker får besked att jag fått intervjutid på ambassaden i Stockholm den 6 oktober.
  Fast, tänk om det dröjer...
  Fast, tänk om jag skulle få se min fru snart igen...