Ojojoj, vilken vecka det har varit. Konstig på många sätt och mycket att göra. Jag hade tänkt lägga ut ännu fler bilder från när Josefine och Felicia var här men det hann jag inte med innan det var dags att åka tillbaka i Sverige och bilderna är kvar i lägenheten. Så jag nöjer mig med att berätta att det var fantastiskt kul med lite besök.
Vad mer då? Papper. Mycket papper. Det började ju röra på sig med vår green cardansökan för någon vecka sedan och vi är nu inne i nästa fas, att fylla i mer papper. Så nu är det bara att ösa och hoppas att allt går smidigt så att jag snart får komma tillbaka igen.
Och så resan tillbaka till Sverige. Efter många tårar under dagen befann jag mig till slut på JFK på onsdagskvällen. Det blev en lång resa med byte i London och självklart bjuder jag på några reflektioner:
1. Jag avundas människor som bara kan sova var som helst. Kvinnan bredvid mig från London till Arlanda sov hela resan (tror jag, jag kan bara intyga att hon gjorde det när jag var vaken och kunde titta). Men det är inte bara att hon sov som jag avundades. Det var sättet hon sov på. Tungt, med rak och stel nacke utan att tappa huvudet eller att nicka till. Hur gör man det? Själv har jag ont överallt varje gång jag slumrar och vaknar till, alltid med ett ryck. Jag både armbågade och sparkade den stackars damen utan att hon vaknade.
2. Barn är söta. Speciellt när de är britter och pratar i telefon med sin mamma och säger om och igen: Mumm, di ääpåååt is inååmuus!
3. Britternas flygplansmat är håller inte Samuelssonklass. Socker till middag och socker till frukost. Men, man är ju så hungrig så man måste äta allt man kan komma över.
Nu väntar lite jobb här i Sverige i väntan på att alla papper ska bli klara och sen intervju. Håll tummarna för oss så det går smidigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar