tisdag 10 juli 2012

Mitt mentala rum

När jag gick i gymnasiet fick vi prova på lite mental träning vid några tillfällen. Vi hade då en gästcoach som kom några gånger under en termin och pratade om hur psyket hörde ihop med fysisk prestation. Om jag ska vara helt ärlig tror jag det var en ganska otacksam uppgift att komma och hålla de där lektionerna för ett gäng tonåringar som mest tyckte mental träning var hokus pokus, men jag gillade det. Jag har alltid varit intresserad av prestation och allt som kan förbättra min egen. Jag har också alltid trott att psyket spelar stor roll och kan påverka väldigt mycket.
  Flera av de övningar vi fick göra under ledning av vår mentala coach handlade om avslappning, fysisk och psykisk. Vi lade oss på bordet i klassrummet och slappnade av. Sen skulle vi spänna höger arm och sen slappna av och känna hur en behaglig värme spred sig i den avslappnade muskeln. Sen var det vänster arm, sen höger ben, sen vänster ben och så vidare. Vi fick också lära oss att andas med magen. Men något som verkligen fastnade hos mig var en övning där man skulle skärma av omgivningen och kliva in i sitt mentala rum. Tanken var att man i stressade, pressade situationer, till exempel 14 lika i femte set och man står med bollen för att serva, skulle kunna tänka bort publiken, fel domslut, motståndarnas psykningar osv genom att föreställa sig att man stod i sitt mentala rum. Där är man ensam. Där finns ingen press. Där kan man fokusera på det som är viktigt, på uppgiften, utan att bli störd. 
  Hur ens mentala rum ser ut är individuellt. Jag hade väldigt lätt att föreställa mig mitt. Det är en gul stuga med stor tomt, två små rödvita bodar och en stor altan. Jag är aldrig ensam i mitt mentala rum. Det finns alltid någon där. Någon av mina allra närmsta. Så fort jag närmar mig mitt mentala rum så glider all stress av mig, det bara försvinner. Där finns inga måsten och inga krav.
  Jag spenderade all min tid förra veckan i mitt mentala rum, sen var jag tvungen att återvända till vardagen här hemma. Nu väntar 10 arbetsdagar innan jag på nytt kan tillåta mig själv att ta mig dit igen och då ska jag stänga in mig i två hela veckor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar