Kontraster

  Nu är vi tillbaka i New York efter en riktigt skön vilovecka fylld med vardagslyx av ett slag som den här stan har lite svårt att leverera. Låt mig förtydliga med några konkreta exempel. Det är inte direkt högsäsong i Sister Bay och det var så skönt att strosa runt på folktomma gator som inte var kantade av höga hus, utan av gräs. Med jämna mellanrum såg man en och annan bil och kanske till och med en människa som var ute och promenerade eller påtade i trädgården. Men allt som oftast var det tomt. Helt tomt. Man kunde promenera i sitt eget tempo utan att gå behöva stanna för röd gubbe var tionde sekund eller ha folk som trampade en på hälarna och flåsade en i nacken. Ville man fanns det till och med plats att svänga lite med armarna. 

  Även inomhus hade vi plats att röra oss. Vi kunde stretcha framför teven, sträcka ut oss i soffan eller till och med byta rum om man behövde lite tid för sig själv. Där jag sitter just nu, vid vårt köksbord, kan jag ställa in disken i diskmaskinen, vika tvätt och lägga in i garderoben och sen tvätta ansiktet i badrummet utan att ens behöva resa mig från stolen. 

 Dessutom fanns det plats att mötas i köket utan att knuffa ut sin partner genom fönstret. Jag kunde stå och hacka lök på ena sidan av köket samtidigt som Emily stod bredvid mig och fräste köttfärs. Inte nog med det. Det här köket var fullt av maskiner som underlättar köksarbetet en hel del. En ugn, till exempel. Och en blender. Det var ett tag sen man fick hemmagjorda smoothies.

  Men framförallt var det tyst. Helt tyst. Det var tyst när man somnade, det var tyst när man vaknade och det var tyst när man satt och läste. Det var tyst inomhus och det var tyst utomhus. När vi klev av tåget i går kväll och närmade oss Chelsea Park välkomnades vi av någon slags högtrycksborr som höll på att hacka upp asfalten på vår gata, en stor sopbil som höll på att lassa skräp och vakthundarna på gården bakom vårt hus. Klockan var då 01.45 ungefär skulle jag tro. 

  Men det är lustigt ändå hur snabbt man gör sig hemmastad någonstans för trots all trängsel och allt buller så var det ändå väldigt skönt att komma hem.